- Project Runeberg -  Svenskarne i Illinois. Historiska anteckningar /
393

(1880) [MARC] Author: Eric Johnson, Carl Fredrik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

död 1878, samt A. T. Westergren, Alfred Anderson, H. W. Eklund, J. A.
Gabriel-son och A. J. Wicklund, nu alla församlingsföreståndare. Hösten 1872 blef pastor
W. redaktör af Sändebudet och fortfor i detta kall 8 år, vardt sedan pastor vid
nordsidans församling i Chicago ett år, dernäst vid församlingarne i Batavia och
Geneva ett år, vidare vid Molines församling ett år, bestridande under samma tid
befattningen såsom presiderande äldste inom Galesburgsdistriktet, och slutligen
flyttades pastor W. 1879 till sydsidans församling i Chicago, der han nu verkar å ett
vidt och tämligen tacksamt fält. Pastor Westergren har, sedan han först
uppträdde såsom offentlig talare i Rockford, hållit öfver 5,000 föredrag, många på
engelska. ehuru de allra flesta på svenska. Att alla de ord, han derunder yttrat, fallit i
god jord och burit frakt till evinnerligt lif, får väl icke obetingadt antagas, men
att hans verksamhet ändå varit ädel, nyttig och ganska välsignelserik, det vill
in-gen, som känner hans person ocb följt hans karier, för ett ögonblick betvifla.

L. G. HALLBERG, arkitekt, född i Näs, Vestergöthland, den 4 September
1844. Sin första undervisning i bygnadskoosten erhöll han i Göteborgs
polytekni-ska skola åren 1868—6, bevistade derefter de fria konsternas akademi i Stockholm
och började sedan praktisera sin konst i Gefle. Derifrån reste han till England,
stannade der 8 månader och kom i September 1871 till Amerika, hvarest Chicago
genast blef hans hemort. Under de 9 år hr H. hår verkat som arkitekt, har han
vunnit namn för stor skicklighet och smak vid utförandet af sina arbeten, hvadan
han också varit hedrad med rätt vigtiga uppdrag i bygnadsväg. Han har äfven
väckt uppmärksamhet såsom ingeniör i det han förelagt stadsfullmäktige ett
förslag, som afser att åstadkomma ett fullkomligare dräneringssystem än det vi nu
ega. Som bekant förgiftas nu vårt vatten genom den orenlighet, som uttömmer
sig i floden och blandas med sjön Michigan. För att afhjelpa detta onda vill lir
H. att man skall anlägga ett antal smärre kanaler inåt landet och genom dessa
clit-leda uttömningarne och der använda dem såsom gödningsämnen, antingen i fast
eller flytande form, något som han påstår vara ej blott utförbart, utan dertill både
praktiskt och nödvändigt.

Pastor ERLAND CARLSON, som sedan 1873 förestått den lutherska
församlingen i Andover, har dock så länge tillhört Chicago och med sin verksamhet här
så mäktigt och afgörande ingripit i gestaltningen af den svenska koloniens öden,
att vi derför ansett honom ännu i historiskt hänseende Åtminstone tillhöra denna
stad.

Vi hafva förut uppgifvit att pastor C. är född i Elghult, Småland, den 24
Augusti 1822, att han prestvigdes i Vexiö den 10 Juni 1849 och att han efter någon
tids tjenstgöring i Sverge 1852 kallades till Amerika för att omhandtaga den i Chi
cago vid samma lag bildade Imtnanuelsförsamlingen, hvarom se vidare under
rubriken Chicagos svenska kyrkor.

Hvad vi hittills oafsigtligt förgätit att nämna är, att pastor Carlson under sin
20-åriga tjenstetid i Chicago ingalunda inskränkte sitt pligtområde till blott
pre-stens. Det är nu så vordet att en svensk prestman i Amerika måste vara nästan
allt för församlingen, och ingen torde hafva haft en lifligare erfarenhet af detta
förhållande än just Immanuelsförsamlingens förste herde, som fick den dubbla
uppgiften att sörja för sitt folks både andliga och timliga intressen. De svenskar,
som först anlände till Chicago, voro, får man minnas, långt ifrån så lyckligt
lottade som de, hvilka nu för tiden vid ankomsten slå sig ner i Vesterns hufvudstad.
Det var då, utan öfverdrift sagd t, minst dubbelt så svårt som det na är för de ny-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesveill/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free