Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER ERICSSON, farmer, bosatt vid Jefferson, föddes i Torstuna 1818, kom
till Chicago 1846, bosattte sig kort derpå vid Jefferson och äger sami odlar nu der
en 22-acres-farm värd omkring $15.000. E. eger 7 uppvuxna barn: 8 söner och 4
döttrar. Gift med Karolina J&nsdotter, född i Domta, Vestmanland.
JAN JANSON, broder till Eric Janson, som anlade Bisbop Hill, född i
Torstuna, Vestmanland, 9 Juni 1803, kom till Amerika 1846, bosatte sig samma år i
Chicago, hvarest han stod en ovanligt hård dust med ödet. Han förlorade 1850
hustru och 2 barn, blef sjelf dödligt sjuk och bragt till den yttersta fattigdom.
Men han repade sig småningom och blef för 25 år sedan mäktig att köpa en liten
farm vid Jefferson, hvarest han nu befinner sig i goda omständigheter. Gift
andra gången 1858. Hustrun fir Lovisa Fors från Härberge i Östergötland.
SAMUEL LYCKBERG, född i östra Esplnge, Skåne, den 27 Mars 1841;
ingick vid 16 års ålder vid Vendes artilleri; blef kort derpå första konstapel och
tjenstgjorde sedan en tid som underofficer; men enär det gick långsamt med
befor-dringen, beslöt han att resa till Amerika, hvilket skedde 1865; han bosatte sig
samma år i Chicago, der han mest varit sysselsatt i boktryckarekonsten. År f. n.
faktor i Svenska Amerikanarens tryckeri.
C. O. LUNDBERG, en af statens äldste svensk-amerikanare, har på vår an.
modan lemnat följande korta teckning af sitt amerikanska lif.
Jag är född i Stockholm, 1820. Mina föräldrar bestämde mig för läkarekallet
Som detta ej var precist i min smak, öfvergaf jag vid deras död denna bana, samt
antogs såsom referent och medarbetare i Aftonbladet, under Lars Johan Hjerta.
Under tiden, med herr Hjertas medgifvande, lemnade jag äfven bidrag till andra
tidningar, samt skref jemväl en tid bortåt ledande artiklar för tidningen Dagligt
Allehanda, som då redigerades af konglig sekreteraren Lindman, hvilket nppdrag
jag, såsom varande en radikal rabulist, gjorde med den kraft och verkan, att
Lindman förlorade en stor del af sina aristokratiska prenumeranter i landsorten, samt
kort derpå nödgades återlemna tidningen till konglig sekreterare Dahlman, af
hvilken han köpt den. Detta väl undanstökad t, och missnöjd med stånds- och
klass-skilnad samt det långsamma framåtskridandet i mitt hemland, greps jag af
lust att andas frihetens luft och åtnjuta dess herrliga fördelar i Amerika, samt
begaf mig följaktligen hit, hamnaode i New York i Augusti, 1858. Jag har httr
pröfvat allahanda ting (jordbäfning undantagen), men lefver till min stora
förundran ännu. Den värsta dumhet, till min kännedom, jag här begått, var det oegen.
nyttiga och otacksamma försöket att i någon mån arbeta för landsmäns välfärd och
framåtskridande, genom bemödandet att plantera en svensk koloni i staten
Missouri. Som de flesta dylika försök, verkstälde af infödingar med erfarenhet och
stora resurser, likväl misslyckats, är jag ej oförskämd nog att beklaga mig öfver,
att äfven jag misslyckades, tillsättande på aflären omkring $1,800, jemte 18
måna-ders lönlöst arbete; men jag beklagar desto mer, att jag var dum nog att våga för.
söket. Min hnfvudsakliga sysselsättning har varit att redigera, eller lemna bidrag
till svenska tidningar; någon gång äfven till engelska tidningar. Då omständig,
heterna så fordrat, har jag dessemellan försökt andra företag, med varierande
lycka. I allmänhet har mina annotationer varit talrikast på vinst och förlust kontoet;
troligtvis derföre, att samma i allmänhet är förhållandet med andra menniskor af
mitt skaplynne och liberala inklinationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
