- Project Runeberg -  Svenskarne i Illinois. Historiska anteckningar /
461

(1880) [MARC] Author: Eric Johnson, Carl Fredrik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samt 70 utvandrare, af hvilka de flesta väl voro finnar, eftersom 300
sådana detta år bade anmält sig såsom villige att utflytta till Nya
Sverge. Men Kattan hade otur. Fartyget stötte på en klippa i den
vestindiska ögruppen och sprang läck, med den påföljd att folket måste
ilandsättas å en af spanjorer bebodd Ö, der de gjordes till fångar ocb
fördes till ^ortorico. Sedan de der inför kommendanten förklarat
hvilka de voro ocb i bvilket ärende de voro stadda, frigåfvos de för att
taga sig fram bäst de kunde. De voro nu utan fartyg ocb egodelar,
måste derför arbeta eller tigga och gjorde naturligtvis det förra, medan
de väntade på hjelp ifrån Sverge. Men derifrån kom, trots många afsända
bud, ingen sådan, h vadan de skeppsbrutne efter band begåfvo sig af så fort
de kunde med från ön afgående fartyg. Den största delen tvangs
emellertid att stanna qvar en längre tid, efter hvilken de tillätos att
köpa en liten “bark11 och dermed afsegla. Den 1 Maj 1651 lyftade de
ankar i Portoricos hamn för att styra kosan på Amerika, men redan
påföljande dag, då de befunno sig ut&nför Santa Crux (St. Croix)
anhöllos de af en fransk fregatt och tvungos att medfölja till nämnde ö,
der de ånyo gjordes till fångar och beröfvades hvad de egde. Qvinnoma
hade dock insydda i sina kläder de bästa dyrbarheterna, och då
guvernören af någon anledning kom under fund dermed, tog han dem ocb
pinade dem tills de framlemnade bvad de egde; de öfriga blefvo belagda
méd jernbojor och illa misshandlade, ett par på det grymmaste sätt
mördade. De öfriga sändes hit och dit på ön för att arbeta under
dödsstraff, om de inläto sig i gemenskap med hvarandra. Efter några
veckor voro de af sjukdom ocb elände nära förgångna. En holländsk
skeppare, som seglade i farvattnet, fick lyckligtvis höra allt detta
omtalas ocb stälde om att ifrån St. Kristoffer en farkost skickades att
afhemta de olyckliga. Då voro ej i lifvet mer än styrmannen Johan
Jonsson Ruth, två qvinnor och två barn, och med undantag af den
förstnämnde dogo alla de Öfriga innan de anländt till nämnde ö.
Styrmannen anlände till Holland och hemsände derifrån ett bref, hvari han
skildrade expeditionens öde.

Den nionde expeditionen afgick från Göteborg i slutet af Januari
1654 och bestod af skeppet Örnen, som anlände till den då förfallna
skansen Elfsborg i Nya Sverge den 21 Maj, medförande 300 personer,
det största antal som på en gång ankommit.

Detta var en välbehöflig förstärkning, ty kolonisternas antal bade
betydligt förminskats, dels genom dödsfall, dels genom utflyttning till
Virginien ocb dels genom hemflyttningar till Sverge, så att bela skaran
skulle vid örnens ankomst bafva bestått af endast 70 eller deromkring.
Möjligtvis skulle kolonien med sin nu erhållna tillökning i krafter
bafva kommit på bättre fötter, om ej Joban Klaeson Rising, som hade
kommit med Örnen för att efterträda Printz i guvernörsbefatiningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:53:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jesveill/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free