Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Mamma, jag lofvar dig att alltid vara snäll.
Hon lutade sig öfver honom och kysste hans
hår, under det hon svarade:
— Du är snäll, gossen min.
Lille Sven slog armarne kring modrens hals,
knäppte ihop händerna i nacken och tryckte sin
kind mot hennes. Han hade blifvit glad igen, ty
hennes svar innehöll icke blott en försäkran utan
äfven ett löfte, honom skulle det ej gå illa som
många andra. Han var skyddad mot alla faror och
viss därom gäspade han midt i sin glädje. På Karl
och hans olyckor tänkte han ej längre. Ehuru
ingen gjort den minsta antydning om något dylikt,
hade Sven likväl tyckt sig märka, att det fanns en
stor skillnad mellan honom och Karl. Denne ägde
ingen far och hans mor tjänade hos andra, under
sådana förhållanden var det säkerligen i sin
ordning, att Karl fick smörj litet emellan.
Följande dag erhöll Karl befallning att börja
som springpojke på snickarverkstaden. Han hade
flere gånger förklarat det vara sin högsta önskan
att tillåtas sluta skolan, men när det ändtligen
medgafs, visade han ingen tacksamhet därför. Och
liksom för att tydliggöra, hur litet ombytet behagade
honom, började han föröfva en mängd skälmstycken.
Samtliga snickargesällerna kände sedan
lärlingstiden botemedlen mot sådant och Karl insåg snart,
att han beträdt en farlig väg. Inom kort hade han
äfven lärt sig hvilken risk det medförde att söka
hämnas på en starkare; nå då roade han sig med
att plåga de som voro svagare. Bland annat
förleddes lille Sven till några obetydliga streck, men
han upptäcktes genast och blef strängt bannad af
sin far. När han sedan bekände, att Karl varit
hufvudet och han endast armen, bröt ovädret löst
öfver upphofsmannen. Ännu en kväll leddes Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
