- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 2 /
50

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orättvist, och ännu värre blir — från er egen
synpunkt naturligtvis — att två, som äga tusen
riksdaler hvar, rösta omkull en millionär. Hela
härligheten hänger i luften och förtjänar blott att läggas
till handlingarne som en kuriositet. Nå ja,
medgifvas bör att kuriositeten fyllt sitt ändamål som
trappsteg till något bättre och ärligare. Men den
får inte bli för gammal, då förvandlas den till ett
hinder. Utvecklingen har gått förbi er och begär
ett nytt och lika säkert trappsteg, ty den känner
blott en lösen: framåt! Och så kommer du med
din förbaskade antideluvianska liberalism och säger:
var snäll och stanna litet, det här trappsteget har
visserligen gått sönder, men det kan säkert
repareras. Men utvecklingen tillåter inga nya klutar
på gamla kläden och vill inte veta af något
patenteradt kitt i brustna fogningar. Det är just med
ert lappande och lagande som tron på
framåtskridandet rubbas, och så blir det oro och
kitsligheter och bråk. Din liberalism är något annat än
det, du utger den för. Den är en grann etikett
på en tom flaska, som väntar påfyllning; den rätta
däremot vet inte af stillastående eller hvila, endast
en rastlös marsch mot nya, ständigt nya och högre
mål. Kan och vill du följa med, är du liberal, har
du inte lust till det, byt då om namn och försök
inte att fuska med blå och gula färger, de hjälpa
ändå inte upp saken.

— Har du slutat snart?

— Nej. — Din far var nog med och hurrade
för representationsförändringen och det gjorde han
rätt i. Och så kommer du och slår dig till ro på
hans gärning. Det är utan tvifvel säkert, att den
ändringen passade utmärkt på sin tid, men sedan
dess har samhällskroppen växt ur de gamla
kläderna, nu strama de, så att sömmarne hota brista.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/2/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free