Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blidt, att aldrig tröttna, det var nog hemligheten.
Han upprepade de tre ord, hvilka smekt hans
öron kort förut: frihet, jämlikhet, broderskap, det
var mycket vackert, tyckte han. —
De känslor och stämningar, som väckts af den
scen han bevittnat följde honom länge. Sommaren,
som kom med en hel del nytt, blef alls icke sådan
han i förväg tänkt sig den, och de förtroliga
samtalen mellan honom och farbror Lund voro lätt
räknade. Sven drog sig undan i ensamheten för
att på egen hand reda den mängd tankar, som
trängdes i hans hjärna och pockade att blifva till
något mer än halfgångna foster af en gosses
inbillning. Han sökte ärligt ordna dem men lyckades
sällan. Han anade, att djupa afgrunder, öfver
hvilka bryggor borde slås, gapade rundt omkring
honom, men han förmådde ej ensam hjälpa sig
fram och vågade icke fråga andra. Hade han blott
varit viss att finna medhåll, skulle han gjort det,
men han betviflade på goda grunder, att de äldre
kunde förstå honom bättre än han dem, för den
skull teg han. En enda motsägelse eller ett halft
bevis på att han tänkt orätt, sagdt med de gamles
massiva auktoritet, hade obarmhärtigt krossat hans
präktiga luftslott, det fruktade han. Då fingo de
hellre sväfva fritt öfver afgrunderna, ty han ville
behålla dem.
I landställets närhet hade Sven inom kort valt
en favoritplats. Ungefär hundra steg nedanför
stugan, där de bodde, fanns en grund vik. Kring
den sköto nakna af vågorna glattslipade berghällar
ut i vattnet, på dem tillbragte Sven sina dagar.
Tankarne kommo och gingo oupphörligt, följde de
underligaste vägar och blefvo ibland hela romaner
men för det mesta ingenting. Under dessa timmar
roade sig Sven ständigt med att af lera, hämtad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
