- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 2 /
83

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Det tror jag inte. — Hvad det nu gäller för
mig är ju egentligen ingenting. Det enda, som kan
kallas mitt, skänker jag bort. Och hvad som gör
mig sorg är, att det ej kan betraktas som ett straff,
ett välförtjänt och rättvist straff. — Se på fallet
Gyllensvan med oförvillade ögon! Hvad ser du
då? En i grund förstörd organism och en utbrunnen
hjärna. Basta. Jag kan högst lefva ett par månader
till, men jag kan också dö i morgon. Det finns
ingen tänkbar möjlighet, att min ställning förbättras
under mellantiden. Jag är den siste af min ätt,
äger inga släktingar och blott en vän. När jag är
borta, saknar mig ingen. Jag har inga förbindelser
och ingen uppgift. Intet och ingen är det enda,
som kan fogas till mitt namn. I dag eller i nästa
månad betyder alls intet, när det gäller mig. Men
jag vill inte stupa på gatan och hamna i
anatomisalen, det enerverar mig att tänka något dylikt.
Jag vill försvinna spårlöst, slockna som en ljuslåga
och vara borta. Förstår du mig?

— Någorlunda. Och du går?

— Direkt.

— Låt mig ledsaga dig. Det är inte för mycket
att vän följer vän.

— Gärna! Och jag är dig tack skyldig...
Han stannade hastigt och såg strängt ogillande på
Lund. — Samuel, se mig in i ögonen! Nej vänd
dig inte bort. Så... så där ja. Tänkte du inte
på förräderi? — Du kan inte möta min blick. Fy,
Samuel, det var lumpet.

— Gyllensvan... Mauritz... förstår du
inte...

— Du tänkte narra mig ut på gatan och
anropa förste bäste poliskonstapel. Den här karlen
är inte klok, ämnade du säga. Han funderar på
något, som anses oriktigt, och jag anhåller att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/2/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free