- Project Runeberg -  Pelle. En idyll /
30

(1895) Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett fult ord, ja då lofvar jag, att aldrig använda det
mer. — Kom hit ska du få se, hur hon dansar för
mig, råttor ä bestämdt väldigt humoristiska kryp.
— Hä hä hä, jag tror hon kan hvissla också. —
Hör’u du, du ramlar på i otakt, så här ska det låta.
— Och Pelle drog till med en slagdänga, som nöd-
gade hans fru att retirera och lämna honom ensam
med fången — ja så ska man hvissla, inga såna där
osammanhängande drillar å kadenser. Ja du ä nog
inte utan musikaliska anlag, fast du totalt saknar
underbyggnad, å vill du lära dig exekvera en snob-
big bit, så säg bara ifrån. — Jaså du har lust, då
börjar jag. — Å jänta å jag, å jänta å jag ...... pas-
sar inte dom galoscherna? Hva ska vi då ta för
en? — Folksången kanske? — Hä hä hä, det skulle
nog inte vara så olifvadt, ifall råttorna började kila
omkring på Stockholms gator å pipa en äkta na-
tionalhymn. Oj oj hva poliskonstaplarne skulle få
gno, för att håfva in alla di där små fridstörarne
å ...... Pelle stannade tvärt, han tyckte visst, att
tankarne togo en något egendomlig flykt. — Hm
jaa, hvad i all världen ska jag göra med henne?
vände han sig till sin fru, som ånyo vågat beträda
förstugbron, der hon trots den tidiga timmen visade
sig med friseradt hår och lika ungdomsfriskt vacker
som alltid. Pelle log också mot henne med en för-
tjust blick.

— Ja vet du, sade hon något missmodig och
med ett nästan ångerfullt tonfall i rösten — jag be-
griper verkligen inte, hvarför jag gillrade råttfällan.
Det var inte min mening att fånga någon af de
små stackarne, jag trodde, att de skulle lämna skrub-
ben bara fällan kom dit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jgpelle/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free