Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brynen framför spegeln, det där vecket, som alltid
satte en så helsosam skräck i Pelle, och gick ut.
— Pelle! ropade hon, så strängt hon förmådde.
— Jaa, lät det dröjande från syrénhäcken.
— Har du sett till min sax? — Hon hade för-
stås märkt, när han tog den, men ville ej låtsa
därom, hon kände så väl sin Pelle och visste precis,
hur han borde tagas.
— Titta, här ä ett fogelbo! ropade Pelle — Kom
hit, ska du få se!
Lilla frun rörde sig ej ur stället, ty hon måste
bita i näsduken för att icke skratta högt.
— Har du sett min sax? frågade hon.
— Hvilken sax? frågade han tillbaka och såg
omåttligt förundrad ut.
— Min vet jag, svarade hon otåligt och fortfor
sedan halfhögt för sig. — Jag får väl gå in och
söka efter den då.
Pelle öfverlade en stund med sig själf. Han
vågade knappt gå fram och bekänna, men gjorde
han det ej, så blef det naturligtvis mycket värre
sedan. Han närmade sig alltså med minen hos en
på bar gerning ertappad skolpojke sysselsatt med
något fuffens och sade.
— Det är väl aldrig den här?
— Nej men Pelle, har du förstört min nya sax!
Det är rysligt, så klåfingrad du är!
— Ser du, jag trodde ...
— Usch Pelle, jag är riktigt ond på dig! — Och
innan Pelle hunnit få fram ett enda ord till sitt rätt-
färdigande, hade hon redan försvunnit och stängt
dörren bakom sig med en fart, som kom honom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
