Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt edra dagars upphof, ska ni det? Har ni ingen
religion, hva? Hör nu, får jag be herrskapet jubla
litet mindre å i stället förklara anledningen till
denna lika oväntade som stormande glädje!
— Ba ba bi ba, svarade lillan och skrattade, så
att hennes kinder började täfla med den prima röd-
färg, som förskönade planket kring trädgården.
— Jaså, säger du det. Ja det lönar sig förmod-
ligen inte att begära en tydligare förklaring af frö-
ken Grankvist, å fastän jag inte alls vet, hva frå-
gan gäller, ska jag i alla fall hjälpa till så godt
jag kan.
Och i en hast stämde familjens tre närvarande
medlemmar upp ett dånande skratt, som förkunnade
en hvar, som ville förstå det, att lifsglädjens lilla
frö kan spira upp hvar som hälst, blott vänliga hän-
der vårda och ansa den späda plantan.
Deras munterhet fick emellertid ett hastigt slut,
då mamma trädde ut på förstugbron och vinkade åt
den uppsluppne Pelle.
— Hvem söker du? frågade denne, som hade
litet svårt att fatta, hvad hennes stumma pantomim
egentligen betydde.
Men om pappa ej begrep mammas vinkar, så
tycktes däremot lillan förstå dem så mycket bättre.
Hon gömde sig bakom Pelles breda rygg och skrek
med en energi, som han ansåg utvisa en efter ho-
nom nedärfd och ovanligt tidigt utvecklad karak-
tärsfasthet.
— Be be ba ba, be be.
— Ja visst! utbrast Pelle och knäppte med fing-
rarne, han erinrade sig nu, att ungen vid den här
tiden på dygnet alltid måste taga sin sedvanliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
