- Project Runeberg -  Pelle. En idyll /
59

(1895) Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som hälst kalla mig possessionat, för jag har minst ett
par tunnland jord på mig. Godsägaren, högädle herr
Per Grankvist, det låter inte illa. — Hunnen så långt
i sina funderingar, togo Pelles tankar en ny rikt-
ning. — Neej, det här är snaskigt! — Pelle var så
förvånad öfver sin oväntade upptäckt, att han en
lång stund glömde prata för sig själf, men allt för
länge orkade han ej tiga utan fortsatte. — Kan en
kristen människa begripa, hur sådant här bajbaj lyc-
kats nästla sig in hos mig? Jag vet mig aldrig ha
sökt sämre sällskaper, å ändå ertappar jag mig själf
en vacker dag på »tumis» med två stadiga jordhö-
gar. — Pelle vände ut och in på sina fickor, hvilka
utan någon större saknad skildes från sitt innehåll.
Nä men de här ä nedrigt! Aldrig kan jag tro, att
Kalle lagt dit smörjan, för hon brukar inte göra
skoj af sin herre å man, men lika litet föreställer
jag mig, att sanden af egen drift smugit in i mina
fickor. Det ä högst besynnerligt, men... Pelles blic-
kar råkade oförmodadt fästa sig vid sonens leende
ansikte. Den unge herrn satt fortfarande kvar un-
der syrénhäcken och tycktes ha ofantligt roligt åt
sin fars bekymrade uppsyn. Pelle slog sig kraftigt
på knäna och tänkte stämma upp ett af sina vanliga
skallande skratt, ty han förstod med ens samman-
hanget, men i stället för att följa sin första ingif-
velse tvingade han pannan i några olycksbådande
rynkor och ropade:

— Kom hit du, din lilla odygdsmakare!

Pelle junior upphörde för ett ögonblick med sitt
leende, lade hufvudet på sned och såg frågande bort
mot fadren men rörde sig icke ur stället.

Pelle senior gick fram och tillbaka, spände va-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jgpelle/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free