- Project Runeberg -  Pelle. En idyll /
64

(1895) Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans hår och skrattade en lång stund, för något ro-
ligt skulle han väl ha. Sedan kastade han en hel
näfve slängkyssar åt lille Per, som lydigt följde
mamma in för att äta och lägga sig.

Unga frun log återigen, och Pelle, som nu kände
att han ej egde det minsta anlag för stränghet, log
tillbaka, de förstodo hvarandra godt utan ord. Därpå
gäspade han frånvarande ett par gånger, det tog
sannerligen på krafterna att slå dank en hel dag,
men lifvet var också så skönt. Så gick han in och
erbjöd sig att hjälpa mamma, men hon förklarade, att
pappa bara gick i vägen och vände upp och ned på
allting. Pelle hvisslade en aria ur någon ännu ej
komponerad opera, tände sin pipa och begaf sig af.
Det var aldrig värdt, att han gjorde sig till, då
Kalle pysslade om småttingarne, den saken var känd,
men så fort de somnat, plägade hon slå sig ned bred-
vid honom på förstugbron, och då... det visste
Pelle, och därför satte han sig på den vanliga plat-
sen och väntade så länge.

När lille Per, som allt tagit pappas snubbor
djupare än någon förmodat, slumrat in, skyndade
unga frun sin vana trogen ut, men då var Pelle
borta. Hon såg sig frågande omkring, hvar höll
han väl hus nu igen? Bäst det var tyckte hon sig
höra ljudet af hans röst på andra sidan planket och
stannade i lyssnande ställning. Mycket riktigt det
var Pelle, hans stämma skulle hon känt igen bland
tusen andra, och om det ej var fullt så många, som
larmade omkring honom, så var det likväl ett dussin
gällare organ, som sekunderade hans bas.

— Nu ä det min tur, skrek Pelle. Så följde en
kort stunds uppehåll och därpå fortsatte han. — En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jgpelle/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free