Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Pelle, hvad tar du dig till? yttrade lilla frun
och profvade förstulet det där vecket mellan ögon-
brynen, men Pelle märkte det ej. Öfver hufvud ta-
get ägde hela familjen en utpräglad förmåga att se
bort från allt, som på minsta sätt var störande eller
obehagligt.
— Vi spelade om pengar, berättade Pelle — men
det skulle vi inte ha gjort, för jag förlorade hela ti-
den. Kan du tänka dig, inte en enda gång fick jag
rätt. Den där Jonte med smutsfläcken i pannan
snöt tio öre af mig lika behändigt, som jag nu klap-
par dig. Men så går det när man låter sina talan-
ger ligga i träde. I min gröna ungdom, må du tro,
då var jag slängd i att singla slant, nästan hvarenda
cigarrett, som jag smygrökte, vann jag på det ädla
spelet. Men nu lönar det sig ej att försöka håfva
in några större summor på det sättet, det såg jag
tydligt. Genom att måla taflor förtjänar jag be-
stämdt mycket mer, men vi ska väl se, om jag inte
kan öfva upp mina slumrande anlag på lediga stun-
der, å sedan...
— Nej, men du ä förfärlig.
— Misstag, min skatt, förklarade Pelle obesvä-
radt — jag ä som jag ä å ingenting annat, men jag
vet, att du tycker om mig i alla fall, så det generar
mig inte ett dugg, att du rynkar näsan. Vars’go,
Kalle, härmed bjuder din slaf sin herskarinna armen,
mitt hjärta har du ograveradt förut. — Hör du, nu
ska vi vara gemytliga å glada, inte gjorde det
väl någonting att jag snodde ut på gatan ett ryck
å roade mig i sällskap med det yngsta Sverige. —
Sir du, jag tänkte skutta ned till sockerbagarn å
köpa namnam åt din ögonsten, för jag var kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
