- Project Runeberg -  Pelle. En idyll /
75

(1895) Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gifvet ... och återvände från sin lilla utflygt i det
förflutna till det närvarande.

— Hm tja-a, mumlade Borg halfhögt — han
har nog rätt, delvis förstås, men hvem kan ändra
det? Visserligen kunde man skaffa sig en liten
treflig halfva, som pysslade om sin gubbe, men ...
nej! — Hm, fröken Axelinas hår var verkligen vac-
kert, en sådan mjuk färg och så de där små täcka
lockarne vid öronen. — Borg smålog förläget. Hur
kunde han komma att tänka på fröken Axelinas
blonda hår just nu? — Men i alla fall ... tja-a-a, frö-
ken Axelina ägde också ett par ovanligt söta hän-
der, riktiga mönsterhänder — och Borg spetsade
omedvetet munnen, som om han stått i begrepp att
trycka en kyss på just en af dem. Ifall han rent utaf
skulle fara ut till kamrerns sommarnöje på sönda-
gen och göra sig till en smula. Ville då fröken
Axelina hugna honom med några af sina älskliga
småleenden, så ... så ...

Borg spratt till förskräckt för den afväg, på hvil-
ken hans tankar råkat slå in. Cigarren hade slock-
nat, kaffet var kallt, Skog uteblef för första gången
på flere år, och själf satt han och gjorde sig smått
löjlig. Och alltsamman var den förbaskade Pelles
fel, jaha. Han pratade ständigt om sin utomordent-
liga lycka och narrade dem bägge två, ett par sta-
diga, förståndiga ungkarlar, som redde sig utmärkt,
att tänka på just den saken, och det fanns ingen-
ting, som var så farligt som att tänka. — Det för-
stås, träffade man händelsevis en ung dam med fru
Grankvists egenskaper, så hvarför inte? Men den
sortens fruntimmer voro tunnsådda och Borg var
inte den, som lät lura sig af hvem som hälst. Hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jgpelle/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free