- Project Runeberg -  Pelle. En idyll /
98

(1895) Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mel direkt ned på en regnblöt planet var väl bråd-
störtadt, men när tre sekunder förgått, var han ögon-
blickligen inne i situationen, hoppade midt i en vat-
tenpuss och bemäktigade sig tvänne händer, som han
skakade med verklig kännbar ömhet.

— Morjens! Morjens! Det var hyggligt, att ni
kom i god tid. In med dig, svärfar, å stå inte här
ute, när Jupiter Pluvius ä nog ogentil att duscha
samtlige svenska medborgare. — Hör du, Vicke,
hvad står du där å ordnar med? Torka af dig det
värsta här på min nya matta å maka dig sedan un-
dan för de efterkommande. — Vi få dumt nog inte
sitta ute i dag, för som ni ser, regnar det ganska
duktigt, å det fastän meteorologiska byrån eller hvad
inrättningen heter lofvat vackert väder hela veckan,
men det ä nog bara drift. Nå, di ska’ ha igen’et, di
ska’ ha igen’et; kan jag ställa till solsken härnäst
dom spår regn, så ska’ jag också göra’t, var lugn
för det. — Kalle du! Jaså, mina ögons ljus smet. Nå,
vi träffa henne väl endera dagen. — Nej, men så
rör på galoscherna! Just så, svärfar, opp med begge
dörrarna; fint folk går alltid stora vägar. — — Hvad,
kommer det fler? Se där ha vi Skog och hans ga-
lanta. Ur vägen, moskoviter! — Pelle knuffade Borg
åt sidan, hoppade ånyo midt i den vattenpuss, som
bildats nedaför trappan — för det stänkte så stiligt,
anmärkte han —, ilade mot de bägge personer, som
just nu trädde in genom porten, och fortsatte vänd
till den unga damen. — Min fröken, jag hälsar er
välkommen till mitt privattuskulum! Ni har, förstås,
inte sett mig mer än jag er, det vill säga inte alls,
så vi ä ungefär lika mycket bekanta med hvarandra,
men det ger sig snart, det ger sig, å om ett par tre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jgpelle/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free