Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sa mig att du bodde här å inte där, så klättrade jag
öfver planket hellre än att gå ut på gatan igen.
— Hä hä hä, du ä dig alltid lik.
— Skulle jag inte det då? — Strand vek ordent-
ligt ihop sin näsduk och stoppade den i fickan, därpå
tycktes han erinra sig, att han glömt något och sade
tvärt: — Ja, god dag på dig, Pelle. — Ä det din fru?
— Neej. — Tillåt mig, fröken Kihlgren — ar-
tisten Strand.
— Jaså på det viset, sade den sistnämnde och
lät hennes lilla hand försvinna i sin jättestora näfve
— ja mitt namn ä som sagdt Strand. — Si där sitter
Borg, honom känner jag förut.
Pelle presenterade hastigt sin vän för de öfriga
och placerade honom sedan bredvid svärfarsgubben,
hvilken därigenom fick en osökt anledning att taga
tersen, någonting som han eljes icke vågat propo-
nera; men han behöfde ett slags ersättning, ty det
där vinblasket brydde han sig inte vidare om. Han
hade fått nog af den varan, då hans fruntimmer för
fyra år sedan narrat honom att resa utrikes; då hade
de oförskämda fransoserna narrat i honom litervis
af sin sura rappakalja, som bara gjorde honom lös i
magen.
Allt det där fick Strand veta, medan Pelle som
ett apropos för dagen berättade sin förlofningshisto-
ria för fröken Kihlgren. Strand gaf den gamle herrn
rätt till alla delar, han hade själf bott därnere ett
par år och kände till deras matordning. Hvad kon-
sten beträffade, ställde han fransmännen högst, men
för resten ... »tvi för attan, di elemenskade jönsarne
begrepo ju inte en gång att äta grrröt om kvällarne.»
— Hm, hostade grosshandlaren och fortsatte. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
