Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkvärdigt oskyldig, och det gaf honom mod att
återtaga. — Å äfven om jag ä lite si å så...
Nu var det hennes tur att afbryta honom.
— Försök inte att slingra dig undan! Du tram-
pade två gånger på Axelina Kihlgrens klädning ...
— Jag?
— Just du, ja. Du flyger å far som ett yrväder
å ser dig aldrig för. Vi måste gå in å fästa upp
klädningen strax efter middagen, å knappt var det
gjort, förrän du trampade ned den ett tag till.
— Jaa, jag tror verkligen, att jag mins det, med-
gaf Pelle eftersinnande — men inte ska du tro, att
jag gjorde det med flit.
— Det fattades bara det. Men det där med
klädningen var långt ifrån det värsta; om du blott
bedt om ursäkt, hade det väl ingenting gjort, men
det tänkte du inte ens på. Alltså fasthåller jag —
hon talade mycket bestämdt och slog med högra
pekfingret mot venstra handens innersida — att du
för det första ä gräsligt oartig ...
Han fick lof att skratta ett tag, Kalle var för
härlig allt emellanåt, och som det var långt lidet,
hoppade han utan betänkande öfver den hotande
inledningen, började i slutet och kysste henne efter-
tryckligt.
Något för det andra hördes ej af den kvällen,
de hade fått annat att tänka på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
