Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charlotte Corday
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växte omkring henne. Då hårdnade hennes min,
blef sträng och högdragen, läpparne drogos till
ett leende, som innehöll ömkan och förakt. De
voro i sin blindhet löjliga, dessa människor.
Hon tog ett steg framåt och böjde undergifvet
hufvudet. Det var gagnlöst att strida mot
okunnighet och fördomar, ingen enda bland dessa
ursinniga skrikhalsar hade en aning om sitt eget
bästa. Hon väntade en kort stund, men slaget
som hennes trots skulle framkallat, och hvarom
det böjda hufvudet tiggde, föll icke. Då rätade
hon åter upp sig och stod kall och orörlig,
det var gagnlöst att hoppas något af dessa män.
De tillhörde dem som draga nytta af alla
omhvälfningar, men aldrig röra ett finger för någon,
de voro kort sagdt goda borgare, sådana som
äro lojala mot alla styrelser, äfven den sämsta.
Charlotte hade begått ett nytt misstag, och hon
erkände det. Men hon var hvarken nedslagen
eller trött, kyligt lugn inväntade hon, hvad som
nu skulle följa.
Traktens poliskommissarie,
Gaillard-Dumesnil, anlände. Charlotte knuffades in i salongen,
där hon skulle undergå ett första förhör.
Poliskommissarien såg frågande på den unga
brottslingen. Alltjämt fasthållen af de två
karlarne stod hon med den tillbucklade hatten på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
