Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adam Lux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människor gjorde honom pà en gång vek och brydd.
Han såg skyggt åt sidorna och när han
besvarade hälsningarna, skedde det med ett uttryck
som om han protesterat mot dem. Gamle
Friedrich log bredt och trohjärtadt och nickade
såväl å husbondens som egna vägnar. Vagnen
rullade vidare, och då den körde ut ur allén
och vek in på vägen, rätade Adam upp sin
förut hopsjunkna gestalt. Han hade fattat ett
beslut.
— Såg ni? utbrast onkel Heinrich
glädjestrålande uppe på terrassen.
— Rak i ryggen som en grenadiär! Gossen
kommer att gå långt. He, he, nu föreslår jag
att vi dricka en bägare för honom.
Han gnuggade belåtet sina feta händer, och
gästerna följde den gode, gamle onkeln, hvars
gunstling Adam alltid varit.
Vagnen rullade vidare på den nordtyska
landsvägen och den unge mannen satt försjunken
i sina vakna drömmar. Gamle Friedrich var
för grannlaga att störa honom än så länge,
men han lofvade sig själf att taga skadan igen
framdeles och låta sin betjäntvisdom floda.
— Friedrich, sade Adam plötsligt.
— Herr Adam, svarade tjänaren förtjust
öfver att ej behöfva vänta allt för länge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
