Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det var suckan och tandagnisslan. Rymden
vibrerade därunder, och husväggarne darrade.
Var det ljudet af gevärselden, som kom
närmare och närmare? Kanonerna hade tystnat.
Ali Schekr lyssnade med uppsprärrade ögon och
halföppen mun.
I luften brottades de besynnerliga ljuden,
rusade emot hvarandra likt vågorna i ett
upprördt haf, föllo tillbaka, stego på nytt... de
svallade högt i vrede och hot, de sjönko i gråt
och klagan, kämpade, smulades sönder i korta
skrik och gälla rop, kväfdes i döfva suckar
och hesa rytanden. Men endast för att lämna
rum för nytt, mer skrämmande, mer ursinnigt.
Och det närmade sig från alla sidor och slog
ihop öfver hans hufvud.
En port nedanför gendarmen slängdes upp.
En man, ledande ett barn vid hvardera handen,
störtade ut och sprang besinningslöst nedåt
gatan. Tre, fyra kvinnor följde honom skrikande.
Och som om detta varit signalen till allmän
flykt visade sig nu män, kvinnor och barn
öfverallt. Somliga skyndade mot europeiska
kvarteret, andra sprungo åt hufvudgatorna. Man
möttes i hörnen, trängdes och skrek. Några
vände om och slogo in i nya riktningar. Andra
bommade brådskande till portarne på innersidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
