Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våra ansträngningar... ja, mina herrar, ni ha
själfva märkt på hvilket sätt.
— Det var en fullkomlig panik, svarade
den ene korrespondenten och drog djupt efter
andan.
— Och hvilka vanvettiga grymheter sedan,
tillade den andre mörkt.
— Nå, grymheter, hvad är nu det för ett
ord? Det råder ju krigstillstånd, ensamt det
förklarar... hm! allt. I krig är det omöjliga
möjligt. Hör på! En soldat får en kula genom
kroppen, hans kamrater nödgas retirera och
lämna honom åt hans öde. Han ligger där i
solhettan, i nattkylan, han svettas, han fryser,
mygg och flugor plåga honom, febern förtär
honom, törsten vrider sönder hans inälfvor. —
Hvad mer? Grymt, svarar ni. En soldat har
i värsta fall ingenting annat att vänta.
Humaniserad krigsföring... prat! Humanitet och krig
äro två motsatta poler, tvenne oförenliga
begrepp.
— Jag har här en kamera, sade den ene
korrespondenten kallt. — Så snart plåtarne
hunnit bli framkallade, tror jag mig kunna bevisa,
att gemena grymheter begåtts.
— Ni är ung, ni har ännu inte sett så mycket
som jag, återtog öfversten, och lade band på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
