Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Depôten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som hade himlahvalfvet störtat ned på jorden,
och likt damm efter raset fylldes rymden af
snö. Kölden växte sig stark under ovädrets
beskydd och steg till något ofattligt.
Och de tre männen skulle bryta upp. De
vaknade hungriga men glada vid tanken på, att
aftonen skulle skänka dem lön för mödorna.
Stormhvinet och dånet utanför gjorde dem
villrådiga. Så högljudt hade de ännu aldrig hört
vinden larma. Vågade de ge sig in i
isbarksyran, försvagade som de voro?
En af dem förde tältduken åt sidan och
kröp ut. Han förmådde ej resa sig upprätt.
Och hade han kunnat det, skulle ovädret genast
slagit omkull honom. De måste stanna, tills
stormen bedarrat.
Det var tyst och lugnt hela dagen inne i
tältet. Tre män lågo tätt tryckta intill
hvarandra och väntade. De hörde orkanens ilskna
dån och snöns eviga rassel. I deras inälfvor
molade en oafbruten värk, och deras hjärnor
ältade en enda tanke.
Vid middagstiden fördes tältduken något åt
sidan och en pälsklädd näfve pekade norrut.
Där borta på högst en dagsmarschs afstånd
låg depôten. Hur var det? Vågade de trots
storm och köld?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
