Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ikaros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rymden under honom. En ångare plöjde sin
väg därnere. Hur långsamt gingo ej dessa
flytande jätteskrof, hur trögt de plöjde sin väg
genom ett element, hvars dolska fientlighet
litet emellan spelade människorna ombord elaka
spratt. Man hade sett honom därnere och
hälsade hans flykt med flaggor och ånghvisslor.
Han log triumferande. Hvilka oerhörda
eröfringar betecknade ej dessa väldiga ångare på
den mänskliga utvecklingens väg. Och likväl
voro de bundna vid jorden, medan han själf
susade fram genom rymden högt öfver land
och haf. Det sista stora steget var taget,
numera funnos inga afstånd, inga hinder.
Elementen hade kufvats och gjorts till människans
tjänare. Väl var dessa tjänsteandars trohet icke
att lita på, men deras förmåga att lyda var
otvifvelaktig. Allt, som återstod, var ett
mekaniskt problem, öfver hvilket tusentals hjärnor
grubblade, och som otvifvelaktigt snart skulle
vara löst. Mänskligheten, som ständigt sökte
nya mål för sin härskarvilja, gick rastlöst och
segerrikt fram mot dem. Viljan är den makt
som skapar. Tack vare sin oerhörda förmåga
att vilja, bli människorna mer och mer lika
gudarne. Hvad, som en gång i släktets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
