Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omkring korset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Likt en bekräftelse ljöd oväntadt en kort,
manande basunstöt utifrån. Öfversteprästen och
hans svärfader intogo genast den föreskrifna
ställningen med armarna krökta och handflatorna
vända framåt. På en gång började bägge bedja.
De inlade sådan värme i orden, att Juda kände
sina ögon fuktas.
— O, Herre! bådo de. — Du, som tronar
ofvan Serafim och Cherubim, du, som utvalt
Zion till din boning, låt alltid ditt ansikte i nåd
lysa mot ditt heliga tempel! Förkasta icke
Israel, utan upphöj det så, som du lofvat hafver,
nu och i all evighet!
Juda hade stillatigande lagt armarna i kors
öfver bröstet och höjt hufvudet. När bönen
upphört, drog han sig baklänges mot dörren.
Hannas vinkade åt honom att stanna och
han lydde undergifvet. I hans ögon lästes
endast hopplöshet och förtviflan. Han hade
talat, men folket lyssnade icke, och dess ledare
förstodo honom ej. Han skakade sitt hufvud
i tyst smärta öfver att ingenting var som han
väntat, att det borde vara.
Öfversteprästen skred värdigt ut ur rummet.
Han gick för att förrätta gudstjänsten, till hvilken
basunstöten kallat.
Hannas såg efter sin svärson, och när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
