Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glädje öfver sin räddning. Den värld, han ensam
genomvandrat, gömmer för honom hvarken
öfverraskningar eller faror, allt har förutsetts och
beräknats.
Isskrufning, tänker han och skyndar att
spänna fast sofsäcken på kälken. Han har ej
hunnit sluta därmed, innan isen omkring honom
börjar röra sig. Han tar på måfå några steg
åt sidan, dragande kälken efter sig. Då
begynner grunden, där han går fram, ömsom
höjas, ömsom sänkas likt en jättes bröstkorg under
andedragen strax före uppvaknandet. Mannen
griper med bägge händer om draglinan och tar
ut stegen. Sekunden därpå kastar han sig åt
sidan och slår in i en ny riktning. Framför
honom har allt råkat i rörelse. Ett ögonblick
stirrar vandraren på den sällsamma synen, och
därvid uppstår inom honom en tanke, åt hvilken
han ler: det förefaller honom, som hade
underjordiska makter igångsatt denna väldiga apparat
för att förinta den ensamma, hjälplösa lilla
människan i snööknen. Men likväl ger han
ingenting förloradt. Medan den mark, som skulle
gifva hans fötter stöd, ibland sjunker, ibland
höjer sig, hoppar han från block till block,
släpande kälken efter sig. Under honom mala
osynliga kvarnstenar isen till en sörja, som ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
