Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ändamålet dermed var, att, för de af Rikets
invånare på gränsen emot Ryssland, som icke
förstodo något annat språk, trycka katecheser
och andra uppbyggelse-skrifter till förekommande
af deras affall från vår religion. Upsala ägde
redan 1510 egen Boktryckare. Särskilta
boktryckerier anlades der, under de följande tiderna,
af Theologie Professorn, sedermera Biskopen i
Strengnäs Lars Wallius, af Erkebiskop Laur.
Paulinus och af Professorn O. Rudbeck den äldre.
Malmö, då ej tillhörigt Sverige, tros hafva
erhållit det i Söderköping förbjudna tryckeriet,
och man finner, att det redan 1527 varit
försedt med ett sådant; Calmar erhöll boktryckeri
1620, Westerås 1621, Strengnäs 1622 och
Linköping 1635, alla på föranstaltande af Stiftens
Biskopar, och de tre förstnämda med Kongl.
frikostighet understödde af Gustaf Adolph;
Nyköping hade 1645 ett af Translator Regni Eric
Schroderus anlagdt tryckeri, men som 1650
flyttades till Götheborg på dess Super-Intendents
försorg. Lund hade redan 1663 i Georg Hantsch
sin första boktryckare. 1666 anlade Biskopen
Peder Winstrup der ett eget tryckeri, och det
Akademiska inrättades 1668. Wisingsö,
tillhörande det af Eric XIV, år 1561 den Grefliga
Ätten Brahe tillagda Grefskap, erhöll af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
