- Project Runeberg -  Några tankar om sättet att upprätta och befästa den urgamla franska monarkien /
7

(1871) [MARC] Author: Hans Järta
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersåtes pligt att högakta dess ledamöter, icke blott såsom
verkliga snillen, utan tillika som de första i nationen
vörda deras arbeten såsom mästerstycken, och antaga deras
omdömen såsom säkra och ofelbara.

Före revolutionen hände det, att månge egensinnige
författare, som, att tala opartiskt, visserligen ej saknade
snille, ehuru illa de använde det, föraktade den
akademiska äran. Ja sjelfva Akademiens ledamöter sökte
stundom att göra sitt anseende oberoende af dess. Orsaken
dertill låg i de felaktiga anstalterna vid boktryckerierna.
Af lättheten att få sina arbeten tryckta och kringspridda
i en nation, der nästan hvar man företog sig att döma
om författares förtjenster, blef det en naturlig följd, att
ett revolutionärt parti i litteraturen skulle uppkomma,
hvilket endast ville fånga hopens gunst. Genom denna
inrättning med tryckerierna, jag föreslagit, förekommes detta
onda. Huru ville nu en Rousseau, en Piron, en Helvetius,
en Mably, en Raynal gå sin egen väg till äran, då det ej
vore möjligt för dem att utan vederbörligt tillstånd göra
sig kända som författare. Huru ville en Voltaire, denne
afskyvärde, fräcke bespottare af allt hvad heligt och högt
och ädelt och vördnadsvärdt var, huru ville han nu, säger
jag, upplyfta sig högmodigt på populacens bifall för att
tillvita Akademien, att hon klipper vingarna af snillet.

Jag har sagt, att Akademien borde stå under
regeringens omedelbara uppsigt. Till den ändan är nödigt,
att stats-sekreteraren för opinionen, och ett visst antal
andre betydande män alltid äro ledamöter deraf.
Litteratörer böra aldrig släppas på egen hand. Det är en
regel, som det varit önskeligt, att man före revolutionen
känt och iakttagit.

I valet af de täflingsämnen, som Akademien årligen
uppgifver, måste den yttersta försigtighet användas. Man
bör ej uppmuntra vältalare att författa äreminnen öfver
sådana män, som utmärkt sig genom några revolutionära
egenskaper. Det är sannt, att en oanständig prisskrift,
ehvad förtjenst den ock i öfrigt kunde ega, nödvändigt
blefve förkastad, och således ej komme att skada; men
det är äfven vigtigt, att allmänhetens uppmärksamhet ej
en gång genom en blott annons vändes på tilltagsna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jhtankar/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free