- Project Runeberg -  Några tankar om sättet att upprätta och befästa den urgamla franska monarkien /
11

(1871) [MARC] Author: Hans Järta
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett väl beräknadt företag att producera, än genom den
mest envisa föresats att blott och bart spara, så skall
också ett rike, med tillräckliga tillfällen till industri, finna
sig bättre af ett ekonomiskt system, hvilket går ut på
produktion, än af ett, som består af intet annat än
besparingsplaner och tarflighetslexor. Men på samma sätt,
som vissa enskilda menniskor, hvilka befinna sig i svåra
belägenheter, icke kunna hjelpa sig derutur annorlunda
än genom indragningar, emedan de hvarken hafva nog
duglighet eller nog kredit för att ingå i någon riktande
rörelse, så gifves det ock stater, hvilka äro så vanmäktiga,
att de ej kunna vidtaga några utvägar till sina näringars
utvidgande och naturliga förmåners gagnande, innan de
förut genom sparsamhet bragt sina förstörda finanser i en
viss ordning.

Uti denna belägenhet är för det närvarande
Frankrike. Revolutionen har uttömt alla dess tillgångar, och
innan den monarkiska regeringen kan räkna på ett
allmänt förtroende, måste den först så stadgas, att några
tvifvelsmål om dess eviga bestånd icke ens hos dess mest
blinda motståndare kunna ega rum. Under tiden böra
goda besparingsanstalter vidtagas och med ståndaktighet
utföras. Den yppighet, hvilken jemte så mycket annat
ondt under revolutionen inrotat sig hos nationen, måste
hämmas. Man vet, att i Paris brukas nästan inga andra
tyger än engelska. Nu ehuru det kunde synas strida emot
Englands intresse, om införseln af dess manufakturvaror
i Frankrike förbjudes, och det tilläfventyrs skulle anses
besynnerligt, om England förlorade något genom den goda
sakens framgång, hvilken kostat det så enorma summor;
dock som det i en sådan sakernas ställning, som den
närvarande, icke kan blifva fråga om enskilda intressen,
när de i någon måtto strida emot det allmänna, har man
visserligen icke att befara, det engelska regeringen skall
taga ett steg illa, som leder till befästande af Frankrikes
tron. Denna regering är för nitisk att befordra detta
stora och för hela menskligheten vigtiga ändamål för att
vilja sätta i jemförelse dermed några af sina
manufakturisters och handlandes ensidiga intressen. Således böra
alla utländska kläden och tyger, af hvad namn och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jhtankar/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free