- Project Runeberg -  Några tankar om sättet att upprätta och befästa den urgamla franska monarkien /
18

(1871) [MARC] Author: Hans Järta
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att tillerkänna jordbruket det högsta värdet ibland
näringarna i en stat, vore ju det samma, som att påstå,
det bondlurkar utgjorde den nyttigaste klassen af
undersåtare. Var det icke just denna princip, som lades till
grund för revolutionen? Den bör således utan vidare
granskning förkastas.

De, hvilka försvara fabrikers och manufakturers
företrädesrätt till regeringens omvårdnad och allmän
uppmuntran, stöda sig åter på grundliga skäl. Hvad vore
jordbruket, säga de, utan biträde af slöjder och konster?
Plogen, harfven, yxan, lien, icke växa de på marken. Låt
vara att fabrikerna afstannade, om arbetarne svulto ihjel;
hvad annat bevisar det, än att jordbruket också kan vara af
en viss nytta? Deremot huru vill denna vårt slägtes
barndomsnäring mäta sitt värde med värdet af de
mångfaldiga konster, som vittna om menskliga snillets odling.
Hvad betyder ett väl plöjdt åkerfält, emot en
hautelisse-väfstol, en sèvre-porslins-ugn? Och om jordbruket äfven
vore mera lönande än dessa kostbara inrättningar, så
behöfde det ju i samma mån mindre uppmuntran. Icke
begär bonden allmänna understöd för att kunna beså sin
åker; men huru många fabriker mäkta bestå derförutan?
Den national-vinst, de förskaffa, skulle således upphöra i
samma stuud, den förderfliga grundsats blefve rådande att
idogheten må hafva sitt fria lopp, och att regeringen ej
bör genom konstlade anstalter vända densamma ifrån
fördelaktiga näringar på sådana, som ej bära sig sjelfva.
Det är tvärtom just derföre, att dessa näringar icke
burit sig, som de blifvit och bort blifva underhjelpta. I
annat fall hade de aldrig uppkommit eller ock genast
blifvit nerlagda, ty få menniskor äro så patriotiskt sinnade,
att de vilja befordra någon national-vinst med sin enskilda
skada.

Detta räsonnemang gillar jag alldeles. Mig tyckes
derföre, att alla regeringar böra låta jordbruksnäringen
hjelpa sig sjelf; ty hvarken behöfver den understöd, eller
vore det nyttigt, att den blefve alltför riktande, emedan
välmåga hos den jordbrukande klassen, såsom den lägsta
i staten, näppeligen kan förenas med samhällsordning och
allmänt lugn. När såg man någonsin en förmögen bonde,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jhtankar/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free