- Project Runeberg -  Några tankar om sättet att upprätta och befästa den urgamla franska monarkien /
24

(1871) [MARC] Author: Hans Järta
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helsosammaste lagar i detta afseende öfverträdda. Jag
vågar således icke sjelf föreslå någon författning till
förekommande af lurendrejerier i franska monarkien. Mitt
tillstyrkande är endast, att man gör sig noga underrättad
om alla andra nationers äldre och nyare lagar rörande
detta ämne, och ur dem utdrager samt till ett helt
sammansätter de strängaste stadganden.

Jag vänder mig nu till ett annat föremål af mycken
vigt, nämligen krigsväsendet. Förut har jag anmärkt, att
en hel monarkisk armée måste genast uppsättas. Det är
klart att de troppar, som slagits för republiken, icke kunna
nyttjas till monarkiens försvar, ty af hela franska nationen
har ingen klass varit den oformliga friheten så uppriktigt
och ifrigt tillgifven, som arméerna, och med franska
soldaten förhåller det sig ej på samma sätt som med den tyska,
hvilken efter ordspråket tjenar sju furstar med en rock.
Det torde blifva möjligt att få behålla någon del af
den segrande ryska hären, åtminstone så länge intill dess
man med mera säkerhet kan anförtro landets, och den
allmänna ordningens försvar åt infödda fransmän!

Revolutionen, som satt allt annat i en förvänd
ordning, har ock förderfvat den franska krigskonsten. Detta
anförande strider, jag medgifver det, emot den yttre
sannolikheten, äfvensom emot den allmänna meningen. Det
låter dock ganska tydligen bevisa sig. Hvilken är den
första grunden till all krigskonst! Disciplin, svarar man.
Nå väl, huru kan disciplin ega rum i en trupp, der
anspråken på jemnlikhet yrkas af alla, der soldaten äter vid
öfvergeneralens[1] bord, der officerare och gemena kalla
hvarandra du både utom och i tjensten, der sjelfve
generalen ej skulle våga att prygla trumslagaren o. s. v.?
Också har det väl aldrig i verlden, efter trovärdiga
resandes utsagor, någonsin gifvits en så illa exercerad


[1] Man erinre sig att Buonaparte i lifstiden (att han omkommit
är säkert, men hvar, huru och när vet ingen) alltid åt med sina
soldater. Med öfver-general menar jag general en chef. Som
denna öfversättning länge varit nyttjad i vårt officiella allmänna blad,
Posttidningarna, utgifvet af Kungl. Svenska Akademien, så bör jag ej
frukta att blifva missförstådd. Jag är ej af det folket, som gör
Buonaparte till en öfver-general i den bemärkelsen, att han
öfverträffat alla samtida generaler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jhtankar/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free