- Project Runeberg -  Några tankar om sättet att upprätta och befästa den urgamla franska monarkien /
29

(1871) [MARC] Author: Hans Järta
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vinna; nog vore det förmånligt för en regering, i
händelse dess embetsmän i allmänhet vore vördnadsvärde, att
nationen finge genom en fri granskning förvissa sig derom,
och känna sin sällhet[1]; men också när denna
supposition ej eger rum, hvad kan vara farligare än en slik
frihet? Och som vi äro syndiga menniskor alla, är det
rådligast att icke för mycket lita på deras fullkomlighet, som
ödet utsett att vara embetsmän. Bättre är att försaka
några förmåner än att genom ett öfverdådigt förlitande på
slumpens ynnest utsätta sig för de grufligaste olyckor. Jag
tillstyrker således, att den gamla franska
justitie-författningen måtte återkomma i full verksamhet, samt att
följaktligen alla förslag att simplifiera rättegången, att bringa
de särskilda begreppen om rätt i ett kort, allmänt gällande
och för hvar man fattligt system, att göra lagspråket
begripligt, och att gifva domstolarnas åtgärder all möjlig
publicitet, måtte, såsom ledande till de gräsligaste
följder och utan tvifvel framstälda af jakobiner, monarkiens
och samhällsordningens fiender, Marats och Robespierres
hemliga anhängare, att, säger jag, dessa afskyvärda
förslag måtte förkastas, och, der de ske skriftligen, af
bödelsknekten offentligen brännas.

Alla domaresysslor ansågos fordom i Frankrike som
fasta egendomar, hvilka genom arf, köp, skifte och gåfva
kunde förvärfvas. Detta var öfvermåttan nyttigt och bör
bibehållas. Man vet, att de ting, man under full
eganderätt besitter, alltid varda bättre vårdade än de, som man
blott brukar och nyttjar. Skulle det ej på lika sätt
förhålla sig med sysslor och embeten? När de anses
tillhöra staten och disponeras till dess nytta af regeringen, så


[1] Att detta inträffar i vårt kära fädernesland, lärer jag icke
behöfva nämna. Hos oss eger hvarje man rättighet att lägga
domstolarnas protokoll för allmänhetens ögon, och deraf erfara vi
dagligen de helsosammaste verkningar. Men hvarföre? Ty vi äro dömda
af redliga och kunniga män, hvilke ej hafva något att befara af den
revision, som regeringen sålunda tillerkänt allmänheten. — Men,
föreställom oss, att vid våra domstolar lagen vrängdes till våldsverkares
försvar, att rättvisan utträngdes af intriger, att domare i allmänhet
vore okunniga och dumma, — vore det då klokt att låta hela
nationen ex actia öfvertyga sig derom? Som jag nu skrifver om
Frankrike, och icke om Sverige, och jag ej vågar räkna på en sådan
embetsmanna-corps der, som här, så föreslår jag, hvad jag finner i
allmänhet och ovilkorligen säkrast.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jhtankar/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free