Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja Byström kan formera
rätt hyggligt folk af gips och sten,
men skräddarn han gör mera,
ty han gör folk af (halfhviskande) — fän.
(efter sången). Joho, min bror, du skulle tro att man
ä” fiffig, som en gardeslöjtnant.
WILLERMAN (som tittat utåt). Der far en om-
nibus, adjö, adjö, min bror!
PATRON (håller honom qvar). För fan, min bror,
du ska” väl höra litet om min lilla gudomliga, som
jag förälskat mej i. Flickan ä ordentligt betagen i
mej, och nu har hon redan ett par gånger stämt
möte med mej i Carl XII:s torgs alléer. Der sitta
vi i allsköns ro, och språka med hvarandra, och flic-
kan talar så vackert och bra, så jag begriper inte
hvar hon tar orden ifrån; hon talar om ungdomens
sköna kallelse att vårda och stödja de äldre etc. ...
sådana der moralsaker, men så vackert, att jag tvin-
gas att vörda och beundra henne. Jag ä ordentligt
betagen i flickungen, alldeles som för tjugo år se’n,
då jag var i Malmö. Jag glömmer Petronella, Ehren?
kroks-karamellerna, och hela verlden, när jag ä i
hennes sällskap.
WILLERMAN. Det der låter ju mycket roman-
tiskt; men se der ha vi en omnibus igen! (ropar).
Kusk! Kusk!
(man hör vagnens buller).
PATRON (qvarhåller honom). Den ä” alldeles för
långt borta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
