Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
PATRON. Och du begagnar mitt hederliga namn
till sådana ... barnsligheter?
WILLERMAN. Förlåt mej, min bror, det ä inte
mitt fel. HRvarför blef jag också döpt till Anders O-
lof Lukas?
PATRON (tar fram sin skrifi). Apropos det nam-
net; ”Gamla Lukas” ska bli bunden i guld och sam-
metsband.
GARDIN (bockar sig för Petronella). Nådig Frun
kan väl aldrig stå ut med en så’n son, som jag. Det
ä väl inte värdt, att be att få säja Mamma, inte?
PETRONELLA (räcker honom vänligt handen, som
Gardin tafatt men varmt kysser). Jo, min gosse, när
tre olyckor komma på en gång, så ä det bäst att
ta den minsta frivilligt i famnen.
PATRON (förtjust). Petronella! Du ä en stor
qvinna! Jag ska låta hugga din byst i marmor!
PETRONELLA (räcker honom vänligt handen). Jag
& nöjd, endast du aldrig förglömmer och alltid af-
skyr orsaken till denna dagens villervallor.
PATRON (naivi). Orsaken? Små ting har oftast
varit orsaken till de största händelser. Nu kan du
väl inte neka, att orsaken till alla de här trasslerier-
na ä dina bröstkarameller, min gumma?
PETRONELLA (leende). Du gamle skälm!
PATRON. Och nu bli vi inne i sta’n, tills vi
firat tvenne bröllop. Till det ena består Fru Hyll-
ning fiolerna, till det andra jag. (till Gardin.) Och
du, min kära Erik Herrman Gardin, kom alltid ihog,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
