Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan sofva uuäer sioa embetsiörL-äuningar, rnen en Tjnf,
som Bofver på sin posi, det går för långt. Han är
snyggt klädd, — kanske är han drucken, den olycks-
fbgeln. Mod, Stofilius ! Du har ju moraliskt mod !
(Tar ner bössan frän väggen). Min bössidé är lad-
dad, men — jag har aldrig handterat något skjut-
f^evär. Herre Gud, om det skulle smälla af, och Anna
Greta inte är till hands. — Det kan inte hielpas.
Jag får lof att se litet militärisk ut. (Håller bössan
långt ifrån sig). Hör på, han, min vän! — Hvad
vill han ? — Herre Gud, det här är ju redan en för-
nmak af Californien. — Men det kan inte hjelpas,
idéen skall triumfera! — Hollah! — Verda! — Tro^
ban att man låter skrämma sig ? — Verda ! — Nej,
han sofver som en tornväktare (närmar sig for sigtigt).
Ett halfdrucket glas, ett papper med någonting skrif-
vet. — Hvad vill det här — — (läser). "Hvem ni
än må vara, ni, som eger denna lilla stuga, förlåt en
olycklig, som flytt till denna ö, for att långt från
menniskorna» blickar, i naturens och enslighetens
sköte, ntanda« sin sista suck. Jag har tagit gift"
{stirrar med fasa pä Henrik). Anna Greta! Hjelp!
Hjelp! Jag dör, du dör, han dör. En fremmande
karl i mitt hus! (ställer bössan mot väggen). Jag är
ensam med ett annat lik! — Gift! Motgift! Mjölk
och socker! Hvad är det i glaset? {Jian luktar). Omöj-
ligt! Min näsa har glömt allt det lilla hon studerat i
kemi — (/<5r tag i en stor glasbunke med mjölk). Se
här, olycklige! Öppna era läppar; jag tror han rör på
dem, han gapar, som en svalunge ! Nå, gudskelof, ännu
är inte allt hopp förloradt. Drick, min vän! Anna
Greta får skaffa sig en annan filbunke! Drick! Drick!
Var så god och håll till godo!
Henrik {dricker djupt och långsamt). Tack!
Stofilius (utom sig af glädje). Han talar, jag
har räddat ett menniskolif! Och du säger att jag är
rädd, du, Anna Greta. — Drick! drick! — Orkar ni
hålla bunken »jelf ett ögonblick? — Sä ja! Bra, bra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
