Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henrik. Godt. Jag skall nyttja dem ett år till
minne af dig. Så är det qritt.
Stofilius. Qvilt? Ja, meu det ar ju alltid jag
som blir lidande?
Henrik. Jaså, du har ingen religion, ingen re-
signation. Minns du inte hvad Cabet säger om reli-
gionen? Communisterna äro fria och lyckliga. Belö-
ning eller straff i en annan verld behöfvas inte för
dem. Allting slutar med grafven. Men för dem som
äro sjukliga, skröpliga, lidande här på jorden, för dem
må det finnas om de så behaga till tröst en himmelsk
sejour efter döden. Du finner väl nu, du gamla
skröpliga gubbe, att du fÖr alla dina uppoffringar har
en lön att vänta. Men jag, som ar frisk, stark och
lefnadbglad, jag har min lycka i;edan här i lifvet. —
Nå, hvarför knt)tar du nu?
Stofilius [afsides, suckande). Ja, det har jag nu
för att jag läst så mycket communism, men aldrig
förr varit med om praktiken.
Henrik. Är du mycket arbetsam af dig,
Stofilius?
Stofilius. Ja, Gudskelof, jag har alltid varit
en myra.
Heneik. Godt. Jag är lat, så är det qvitt.
Stofilius. Är det qvitt?
Heneik. När vi för det stora gemensamma grund-
kapitalet vaska guld i Californien, då skola vi alltid
hålla oss tillsammans och du får arbeta för oss begge.
Stofilius. Åhå, min bror, man skall väl veta
att tvinga dig.
Henrik. Tvinga en fri arbetare? Du är en dåre,
gubbe!
Stofilius. Men din ambition, din pligtkänsla
skall uppmana dig att arbeta, likasom den manar fo^-
daten att slåss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
