- Project Runeberg -  Försök till historisk beskrifning öfver Stadra och Finnå bruk /
30

(1872) [MARC] [MARC] Author: Johan Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

män, som våra forfader, för sig och sina eflerkommande i
bergs-mansståndet af stubben uppodlat, i hopp om säker besittning,
blifva dagsverkstorp i ståndspersonernes, deras barns eller
artvingars händer. — Vi tillförse oss ocli våra medbroder, som
äro födda bergsmän, deremot böglofl. Bergskollegii
hög-gun-stiga hägn och beskydd vid våra af konungatronen undfångna
och ocjvalde rättigheter, och underdån-ödmjukast bönfalla, att
herr brukspatronen Karl Petter Holmgren, som är ståndsperson
och i den vägen farlig(!j, icke må blifva till bergsman antagen,
eller lemnas tillstånd att innehafva de ifrågavarande
bergsmans-hemmanen vid Skärhyttan. “

Bergmästaren Er. Bergensköld, hvars yttrande häröfver
infordrades, förklarade i sitt utlåtande, att som brukspatronen
Holmgren vore son af bergsmannen Petter Persson i Torskbäcken
och i all sin tid icke idkat någon annan näring än bergshandtering,
så ville det synas som skulle den af Holmgren vid bergstinget
gjorda fråga icke varit alldeles obefogad, om nemligen hans
medfödda rättighet att besitta bergsmansjord någonsin af honom
blifvit förverkad eller försulen? Bergmästaren kunde derjemte
för sin del icke Unna att bergsmansståndet borde betagas
rättighet att upparbeta sig i den till håndteringen hörande
kunskap, och om dess idkare genom omsorg och flit kunde ernå
någon ovanligare förmögenhet, borde ett sådant förhållande icke
bereda osäkerhet till den egendom de efter medfödda rättigheter
lagligen förvärfvat. Dessutom funnes mer än en bergsman, som
inköpte den ena egendomen efter den andra och, utan att
deltaga i det egentliga kroppsarbetet, dock egnade dem en vaksam
tillsyn och vård, utan att man fäste någon uppmärksamhet
der-vid, som t. ex. brukspatronen Nils Nilsson på Grythyltehed,
hvilken ansågs vara bergsman, ehuru det icke funnes någon
annan skillnad mellan honom och Holmgren än att den sednare icke
kallade sig Persson och, likasom den förre, brukade grå
vadmalskläder. Bergmästaren fann sig derföre oförhindrad att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:12:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jjstadra/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free