Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
gården. Och efter en kort inledning berättade min student-
kamrat och granne i Upsala, numera provinsialläkaren X.,
följande pikanta episod från hans ungdom.
»Du minns, att jag var informator hos baron G—s
på Duseholm och att jag hade en af hans söner med mig
vid universitetet. Jag såg ståtlig ut den tiden, inte saunt?
Jag dammade i ett slag turkhufvudet på »kraftmätaren»’
ner till högsta pointen vid studentfesten i Köpenhamn.
Lite stötte det mig, att jag titulerades »nordiska kraften»,
fastän andra både före och efter mig med mera skäl fått
bära samma namn. Alltnog, jag var en flink och hurtig
pojke på tre och tjugu år, och med mitt tillika något svär-
miska lynne var det inte underligt, att jag förälskade mig
i min discipels enda syster, den tjusande fröken Olivia.
Duseholm var härligt beläget vid en hafsvik, som trängde
flera mil in i landet, och till grannarne gjorde man mer-
endels utfärderna sjöledes, ehuru också landvägen någon
gång begagnades.
Fröken Olivia hade nyss fyllt sitt adertoncle år, och
du minnes nog, huru jag i Upsala beskref hennes fägring
både på. vers och prosa. Litet för mycket lilja till sitt
yttre, hade hon till sin karakter ingenting af denna blom-
mas vekhet. Tvärtom, skärgården hade meddelat henne
denpa raskhet och liflighet, denna kraft och detta mod, som
utmärka kustboerna, och ofta såg man henne ensam, till
fars och mors förtviflan, bege sig ut på fjärden, i sin lilla
segelbåt, »Ejdern», den hon manövrerade med en sjömans
skicklighet. Det eleganta nötskalet, i sin ungdom anord-
nadt för den stora dammen i parken, men på gamla dagar
förvandladt till en kustfarare, bar icke mer än tre eller
fyra personer, och det var endast Olivias enträgna böner
och tilliten till en gammal sjögast bland torparne, som från
början förmått föräldrame att bevilja sin älskling små ut-
flygter mellan öarne närmast stranden.
Familjen var på stor middag en mil borta på ett an-
gränsande herresäte, men fröken Olivia, som turade om i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
