- Project Runeberg -  Teater- och skolpojksminnen /
71

(1895) [MARC] [MARC] Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71
Míame, för att njuta af hans öfverraskning, omtalade nu
hastigt hvad som passerat på gården, och Uhrström, den
starke, uppmanade hela klassen att hålla ihop och öfver-
bevisa magistern om att han verkligen »sett i syne».
Sedan inspektorn afiägsnat sig, sporde vår lärare oss
alla högtidligt, om vi icke nyss varit i vedboden. Ingen
hade varit ute från rummet naturligtvis.
»Men barrikaden då, vedtrafven i dörren, stojet der-
innanföre?» frågade magistern, och hans läppar skälfde af
-oro och otålighet.
»Vedtrafven hade jag lagt upp och sjöng och skojade
litet under arbetet, det var visst det magistern hörde», be-
dyrade Uhrström.
»Magistern blef så häftigt sjuk!» försäkrade primus.
»Vi trodde magistern skulle dåna!» tilläde secundus.
»Alla blefvo vi så ängsliga!» suckade tertius.
»Ingen, ingen har varit ute!» instämde hela samlingen
i korus.
»Och jag har inte bedt er trafva ved åt mig, mina
gossar?» frågade magistern med hörbar ängslan i sin röst.
»Inte ännu, inte förr än nu!» hördes stänkröster från
de minsta och yngsta, sufflerade af Uhrström.
»När också de minsta, som i allmänhet äro de sann-
färdigaste, säga det, måste det väl vara sant. Det svart-
nade för mina ögon. Jag måste ha haft en verklig yrsel-
.attack.» — Magistern gned sin panna, medan skolans väggur
slog frihetsslaget tolf.
»Gaf jag dig inte lite »rammelom» derute på gården,
min kära custos, och kanske lite orättvist?» sporde magi-
stern, med handen vänligt lagd på min skuldra.
»Nej, det var visst en annan gång», svarade sedernas
■väktare ödmjukt och nedslog sina falska ögon.
»Så gå vu ut, de som ä’ villiga och dugtiga och trafva
in min ved! Det här var då högst besynnerligt.»
Alla rusade jublande ut, och inom mindre än en qvart
låg magisterns björkved ordnad på sin plats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jjteatermi/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free