- Project Runeberg -  Teater- och skolpojksminnen /
82

(1895) [MARC] [MARC] Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82
Gubben brakade vanligen förtälja sin »tragedi» en gäng
i veckan, men som det var ett älsklingsämne och hans-
minne var något slappt, inbillade man honom, att det skett-
den föregående terminen, och att de nuvarande åhörarne
som dessutom voro blandade med nyss uppflyttade tertianer
hade förgätit detaljerna.
»Jag bodde den tiden fyra trappor upp i huschet
numro — låt mej si — sjutton, tror jag, och var schkol-
lärare i Schtorkyrkoschkolan, mina goschar! Ohyggliga tider,,
mina kära goschar, men högeligen intreschanta tider ! Länge–
schedan flydda tider! ’Non potest diesch esse sâhæpiusch,.
qui schemel fuit’, sch’äjer romaren. Hâhâ, jaja! mina goschar!»
Och den grånade vise berättade med förkärlek, huru:
han från sitt vindsfönster åsett en del af den hemska till-
dragelsen; men som »tragedien» ända till de minsta de-
taljer flerfaldiga gånger var skildrad för de minnesgoda
åhörarne, spelade dessa turvis och efter öfverenskommen
ordning uppmärksamma, medan de öfriga i sina romaner
begärligt slukade äfventyren långt från Storkyrkobrinken.
Fritimmen slog, och alla hade haft en angenäm eftermiddag,,
om också till föga båtnad för deras kunskaper i latinet.
»Fägnar mig uppriktigt att sehe er schå uppmärk-
schamma, mina goschar. Då är det roligt att berätta. Yi
ha glömt vår »Juliusch Cæschar», men en kursch i fädernesch-
landetsch hischtoria har ockschå schin nytta, mina goschar.
Låt ossch göra aftonbön. — Schorla inte derborta! Schå,
schå, sc-hfi! Schka jag fram med rottingen?»
Och de skenhelige sjöngo sin aftonbön med ungefär
samma andakt som de åhört berättelsen om Fersenska mor-
det. Men så hade också den broderade kudden, aftryckt
på lärarens kind, ingifvit dem föga ordnade begrepp om
sanningens nödvändighet och nytta.
Med dessa och liknande små scener förnötte skol-
ungdomen sin dyrbara tid under rektorns lektioner, medan
återigen konrektorn med ungdomlig och kraftig hand botade
de skador, hans förman och kamrat omedvetet tillfogade
skola
» den
qvicka
Det e
ytterst
C
i vår
måste
våld,
kraftig
för de:
all aki
utgjorc
väl fö)
tag frs
åt vår
ärade ’
holms
skolans
penalis:
lika bi:
apologi;
Vi
vår intri
redan i
ännu et
senska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jjteatermi/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free