Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi trodde att lifvets gåta var denna:
att varmt kunde tänka och blodfullt känna.
Vi trodde vi kapat betryggande ankar
och drogo till striden med nya tankar.
Väl fingo vi pängar och ära försaka,
se andra medlidsamt hufvuden skaka,.
dock gingo vi trotsigt med ryggar raka
och tänkte i harmen: Djäflar anamma,
en gång ska’ väl vi kunna göra detsamma,
vi ha ju vår ungdom, vår ungdom, du!
Och årena gingo och tiden led.
I armod och drömmar ungdomen stred,
men ej ville skymmande dimmorna fly
och segerns rosiga morgon gry.
Dock knyta vi slaknande händer än
och drömma drömmarna om igen:
I morgon är åter en dag, min vän.
Så fattig blir världen väl aldrig till slut,
att ungdomens drömmar om seger dö ut.
Vår ungdom, vår ungdom, du . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
