- Project Runeberg -  Dikter /
5

(1830) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 5 —

Ocli böljan leker än med Neckens blomsterskara,
Som förr, så lätt och ljuf,

Och från de dunkla holmarna hörs echo svara
Ungdomligt gladt ännu.

Allt är som förr, men jag är icke mer densamma,
Du glada fosterdal!

Min lust har slocknat längesen, soinkiudeus flamma,
Och pulsen klappar sval.

Jag vet ej mer alt skatta allt hvad skönt du äger,
Och allt hvad skönt du ger.
Ack, livad diu bäck mig hviskar, hvad din bloyi-

ma säger,

Förstår jag icke mer.

Dödt är mitt öra för de Gudars harposträugar,
Som spelte ur din våg.

Och Elfvorna, som dansade på filt och ängar,
Jag mer ej återsåg.

Jag gick likväl så rik, så rik, från dig, o hydda,
Och så förhoppningsfull!

Mig följde känslor, i din helga skugga grydda,
Som låfle dar af gull.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jlrdikter/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free