- Project Runeberg -  Dikter /
134

(1830) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 134 -s

Med barnslig vällust mot den sköna taflan;
Och hvarje oro, om den fauns hångång,
Och hvarje tvekan var så lätt förskingrad;
Ty brudgum låfte alltid gökens stämma,
Och lycka väplingens orakelspråk;
Och hon var nöjd igen; hvem denne brudgum,
Hvad denna lvcka var, förstod hon väl.

J *

0 Minna, skogsprofetens löfte svek;
Men ödets profetior voro sanna.

Här ser jag aspeu; bär den än mitt namn,

1 bredd med hennes, i den gröna barken?
Här våra popplar; sina rika grenar

De slingra kring hvarandras, än, som förr.
Den ena skall betekna mig — den andra
Betekna Minna, afgrundslika lögn!

Men jag vill vandra längTC, jag vill se
Det ställe, der jag tog farväl af Minna,
Då hon gick hem, att i sin jungfru-bur
Förgråta tiden af min bortavaro,
Och jag flög ut i verlden, full af mod,
Med hjerta, glödande af kärlekens,
Och af den anade bedriftens sällhet.
Här sorlar källau, på hvars strand vi stodo,
Och morgon-solen gick förklarad opp;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jlrdikter/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free