- Project Runeberg -  Dikter /
173

(1830) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 173 -s

Och trycka dem så flitigt i min barm,
Att sår på sår må regna, och åt mig
Ett ögonblick ej gifvas for att känna
Det enas plågor, förr’n det andra drabbat.
Så skall den dvala jagas bort, som, lik
Det lugn,- som mellan åskans knallar råder,
Ibland förbredes i min själ och ger
At qvalets viggar blott en ökad fasa.
Med sorgens öfvermätt skall sorgen qväfvas,
Och dessa afgrundsdolkar skola dock
En gång förslöas, då de ständigt brukas.

Se opp, mitt öga, tanke, spann din fl^gt,
Och hjelp mitt ödes bristande förmåga,
Att måla bilder på min kärleks duk,
Förfärligare, än de redan sporda.
Fullända teckningen af denna tafla,
Der Minna väckts af morgonsolens strålar,
Och lyftat sakta opp ur vaggans bädd
Ett barn, som vid dess sköte ler i sömnen.
Med skärad pensel måla hennes ögon,
Som tvenne himlar, lugna, klara, blå,
Med gränslös ömhet famnande den späda.
Och hennes anlet, låt det halft förklaras
Af dagens ljus, och halft af möderglädjeus,
Och att det sällare må röjas än,
Låt några tårar i dess sällhet irra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jlrdikter/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free