Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÅNGRANDE.
G ömm, poppelskugga, i ditt trogna sköte,
De ord, han sade vid vårt sista möte.
Hans djerfva bön, hans vrede och hans oro
För mig, för tystnaden ocli dig blott voro.
Ty solen sjunkit redan från det höga,
Och ingen stjerna öppnat än sitt öga,
Och ingen vaken vind fanns mer i nejden,
När om min afskedskyss han tände fejden.
För dig blott kan jag yppa hvad jag kände,
Hur hvarje suck, hvar tår han gjöt mig brände,
Hur gladt jag honom tusen kyssar unnat,
Om flickan vågat ge och blygseln kunnat.
Säg honom, du, om någon gång han nalkas,
Att drömma bort en stund hos dig och svalkas,
Säg honom då, ifall ett språk du äger,
De tysta ord jag nu med bäfvan säger:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
