Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 137 —
Stanna litet viel den kära porten,
Medan mina små en skänk jag bringar,"
Och de höllo vid den kära porten,
Och hon gaf de arma barnen skänker,
Guldbesydda skor åt sina gossar,
Sina flickor långa, rika drägter,
«
At sitt spenbarn i förlåtna vaggan
Gaf hon för en framtids dar en tröja.
Gömd såg fadren, Hassan Aga, detta,
Ropte sorgligt till de dyra barnen:
"Dyra, arma barn, till mig er vänden,
Ty er moders barm är jernhård vorden,
Är förspärrad nu och kan ej röras.
När som Hassans maka hörde detta,
Föll förbleknad hon på stället neder;
Lifvet flög ur det beklämda hjertat,
När af egna barn hon såg sig undflys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
