- Project Runeberg -  Dikter. Tredje Häftet /
12

(1843) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ensam mäktig mer än vi tillsamman.
Se, med bruten styrka stocl vår skara,
Skingrad som en hjord den ingen leder,
Ren till dödens nesa hopplös korad.
Ingen fanns, som ropte folket samman,
Ingen gaf ett råd och ingen lyddes,
Förrn han syntes, förrn ur öknens klyftor
Tiggarsonen kom med kungapanna,
Och hans röst, som ljöd till strid, förspordes;
Då flög eld igenom hvarje hjerta,
Tvekan flydde, honom kände alla,
Och med honom gick vår tropp mot svärden,
Som en stormvind in i vassen bryter.
Se mot kyrkan, långt som vägen räcker,
Ligger landets ovän, som på ängen
Strå vid strå, der skördarns lie framgått;
Der är banan, som den ädle vandrat,
Som min Llick har följt, sen foten svikit,
Som min tanke följer än i döden/’
Sagdt, och kämpens öga slocknar sakta.

Så i stillhet släcktes dagen äfven;
Månen, nattens sol, den bleka ensam
Lyste vandrarns stig till kyrkogården.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:36:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jlrdikter3/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free