Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 13 —
När den gamle inom maren trädde,
Stod en menskoskara mellan korsen,
Hemsk och tyst, som skaran söfd derunder.
Ingen fanns, som gick ett steg till mötes,
Ingen, som ett ord till välkomst sade,
Ingen fanns, som ens med blickar talte.
När den gamle inom ringen trädde,
Låg en yngling för hans fötter slagen,
Lätt, fast öfvei*sköljd af blod, igenkänd.
Som en fura mellan tallar fallen,
Än i stoftet störst och utan like,
Lå g bland fiender, som stupat, hjelten.
Men med sammanknutna händer, mållös,
Som af åskan drabbad stod den gamle,
Och hans kind var hvit, hans läppar skälfde,
Tills hans sorg fick ord och brast i klagan:
""Nu är åsen i min stuga bruten,
Skörden på min teg af hagel härjad,
Nu är grafven värd långt mer än gården.
Ye mig, att jag så skall se dig åter,
Du, min ålders stöd, min lefnads ära,
Skänk af himlen, nyss så stor och herrlig,
Nu som sanden, der du hvilar, ringa/’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
