- Project Runeberg -  Dikter. Tredje Häftet /
114

(1843) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANDRA BREFVET.

d. 16 Aug. —06.

Tag har sett dem, sett dem med ängslan, kanske
med en dyster aning. Jag har sett dem,
dessa mörka skepnader med färglös hy och
lialf-släekta ögon. 0, min herre, tysta åskmoln
hafva länge vandrat förbi randen af min
fristad; nu har en åskstråle brutit fram ur dem,
och min lefnads bästa lycka är träffad och
bruten. Kanske för alltid? —Jag — hoppas
ännu.

Det var en morgon. Rosa var
hemkommen dagen förut. Morgonen är min glädje.
Jag var oppe med solen, arbetet gick med
fart, och mitt sinne bar, såsom blomstren, siu
morgondagg ännu. Har ni märkt hur man är
till mods, herre, då ens hjerta, liksom biet, tar
blott honing ur allt?

Jag hade agat några ympar och kom till
alhäcken vid stranden, då satt Rosa der.

"Rosa, se Rosa!" sade jag. Hon steg upp
och helsade god morgon. Jag ville fägna
henne med en sysselsättning. "Kom, Rosa," sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:36:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jlrdikter3/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free