Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 44 —
Sitter vid väfven jag då och kastar min
spole och ryser,
När stormilarne slå med stelnade skurar mot
rutan.
Tom är gården och tyst. Min bror är borta,
och borta
Äfven den andra, min far vid en bok i sin
kammare slumrar,
Allt är ödsligt och hemskt, som i grafvar går
man i rummen.
Nångång hör jag kanske, då det qvällas, en
bjellra vid trappan,
Skyndar med ljusen, väntar och ser, och Befall-
ningsman kommer
Mulen och pratar en stund och berömmer sin
boning och reser.
Är då så ljuft allt detta, och borde jag annat
än gråta,
Borde jag annat än gråta också för sommarn!
En okänd
Väntas och visar sig knappt, förrn redan han
är som en broder,
Kysser mig, fattar min hand och ser med sitt
strålande öga
Djupt i mitt hjerta, som iinge jag ej
förborga det minsta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
