Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 84 —
Läpparnas purpur är slut, ocli kinderna
vissnat och sjunkit,
Medan en lång, lång lefnad af ljus och
förtröstan och kärlek
Röjs som en afton ännu kring den fårade
pannan i klarhet.
Tårar strömmade ned på den sjuttonårigas
kinder,
När sin fader lion såg, hur han hvilade trygg
i sin fromhet,
Såg det och tänkte om nu, för sin egen
jordiska lycka,
Störa hon skulle hans sömn, kanhända
förjaga hans lefnads
Frid och samla bedröfvelse öfver hans
grånade hjessa.
Knäböjd nära hans fot, vid den älskade
ynglingens sida,
Stod lion och fäste en stund på den gamle
sitt tårade öga;
Slutligt sänkte hon tyst sitt hufvud och tryckte
med varma
Läppar en kyss på hans hvilande liand.
Förvånad ur slummern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>